17 maj 2023
Öppen vetenskap är en högt prioriterad fråga inom EU, men hur kan länder och institutioner implementera och förankra denna politik? Och hur kan dialogen och samspelet mellan forskare och beslutsfattare förbättras? Det var några av de frågor som diskuterades under konferensen ”Open Science – From Policy to Practice” den 16-17 maj.
Jessica Jewell, docent i energiomställning vid Chalmers tekniska högskola och ledamot av Sveriges unga akademi, var en av talarna på konferensen ”Open Science – From Policy to Practice” som hölls under Sveriges EU-ordförandeskap. Foto: SUA
Vid konferensen, som är ett evenemang under Sveriges EU-ordförandeskap, samlades beslutsfattare, forskare och praktiker från hela Europa för att dela med sig av kunskap och erfarenheter kring frågor som rör öppen vetenskap. Sammanlagt deltog över 300 intressenter på plats och online.
En av de medverkande talarna på Naturhistoriska riksmuseet 17 maj var Jessica Jewell, docent i energiomställning vid Chalmers tekniska högskola och ledamot av Sveriges unga akademi.
– Som forskare är vi privilegierade som får ge utlopp för vår nyfikenhet och ägna oss åt vår passion, men med det privilegiet följer också ett stort ansvar, inledde Jessica Jewell.
I forskarens samhällsuppdrag ingår att fokusera på de mest angelägna frågorna, utöva excellent forskning, kommunicera resultaten brett och visa gott omdöme och ödmjukhet. Det kan låta enkelt, men när det kommer till samspelet mellan forskning och politik i praktiken stöter man på en del svårigheter, påpekade Jessica Jewell och gav exempel från sitt eget fält.
Klimatforskare har i decennier varnat för växthuseffektens konsekvenser, men att få världens länder att vidta faktiska åtgärder har inte gått lika snabbt. Att forskare presenterar nya forskningsrön, innebär inte alltid att de kan bistå politikerna med lösningar på problemen. Eller så finns det många olika lösningar som beslutsfattarna måste ta ställning till. Här finns också en diskrepans mellan hur forskare och politiker ser på genomförbarheten av klimatåtgärder. Det som går att lösa i en vetenskaplig modell, kanske inte alltid är realiserbart i verkligheten.
Jessica Jewell gav också ett positivt exempel på hur vetenskapen, utifrån politiska målsättningar, kan omorientera sig själv till gagn för samhället. 1,5-procentsmålet i Parisavtalet 2015 var inte ett vetenskapligt mål, men drev på forskningen att hitta vägar att nå målet.
Avslutningsvis betonade hon bland annat att forskare måste ta ansvar för att kommunicera på ett sätt som politiker och andra kan relatera till. Politikerna å sin sida måste vara beredda på obekväma svar och ta ansvar för att fatta demokratiska beslut.
Huvudarrangörer för konferensen var Kungliga biblioteket, Naturhistoriska riksmuseet och Vetenskapsrådet i samarbete med en rad partners, bland andra Sveriges unga akademi.
Fyll i formuläret för att få Sveriges unga akademis nyhetsbrev. Det utkommer upp till sex gånger per år. Du kan närsomhelst välja att avsluta din prenumeration.
