Sveriges unga akademi har intervjuat framgångsrika forskare i flera länder om hur man lyckas få medel från ERC. Utifrån svaren har vi sammanställt en ny rapport där vi riktar fyra rekommendationer till regeringen, forskningsfinansiärer och lärosäten om hur Sveriges framgångar inom ERC och svensk forskning kan stärkas.

Top-debatt

Undertecknare: Mia Liinason, ordförande, Ewa Machotka, ledamot och projektledare för rapporten, Jessica Jewell, ledamot och rapportförfattare. Foto: Erik Thor/SUA, Magnus Kårdal, Udo Shloegl

Hela artikeln i Tidningen Curie: Fyra saker som stärker Sveriges framgångar i ERC

Ladda ner rapport

Medel från ERC är ett av det mest meriterande bidrag en forskare kan få. För den enskilda forskaren ger det ofta fantastiska möjligheter att utveckla sin forskning och att bygga sin vetenskapliga karriär, vilket i sin tur stärker Sverige som forskningsnation.

Men Sverige skulle kunna göra bättre ifrån sig i ERC. Flera lovvärda insatser görs idag för att förbättra förutsättningarna för dem som söker medel från ERC, men de insatser som görs är splittrade och otillräckliga. För att fler forskare i Sverige ska kunna söka och få ERC-bidrag krävs en rad insatser på både kort och lång sikt och de behöver genomföras av flera olika aktörer. Våra rekommendationer är:

  1. Stärk stödet till forskare som skriver ansökningar till ERC. Vi föreslår att både lärosäten och finansiärer ger så kallad seed funding. Det är vanligt i andra länder och möjliggör för forskarna att utveckla och förbättra sina förslag via exempelvis pilotstudier och ökad forskningstid. Regeringen bör också stärka resurserna för den nationella kontaktpersonen (NCP) för ERC, så att sökande och lärosäten får ökade möjligheter till högkvalitativ information, rådgivning och träning.
  2. Skapa goda villkor för värdmiljöer för ERC-projekt. Indirekta kostnader (overhead-kostnader) i andra länder verkar inte utgöra ett bekymmer på samma sätt som i Sverige. Vi rekommenderar att regeringen agerar för att indirekta kostnader utöver de 25 procent som finansieras av ERC inte utgör ett hinder att söka. Vi föreslår också att lärosätena och forskningsfinansiärerna samarbetar för att se över den befintliga modellen för indirekta kostnader, den så kallade SUHF-modellen, i syfte att öka transparensen och incitamenten för att söka ERC. Vi betonar vikten av att lärosäten inför incitament som skapar goda värdmiljöer, driver kvalitet och stödjer risktagande.
  3. Säkerställ god tillgång till fria forskningsmedel. För att öka förmågan till banbrytande forskning av högsta kvalitet vid svenska lärosäten behöver regeringen och forskningsfinansiärerna öka andelen fria medel för forskarinitierade projekt inom alla ämnesområden. Lärosätena i sin tur måste säkerställa att forskare har goda villkor att utöva sin forskning och att det finns tid och resurser att utveckla nyskapande idéer.
  4. Främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer med internationella nätverk. Här behövs en satsning på forskarmobilitet och rekrytering. Regeringen måste underlätta migrationsprocesser och förbättra villkoren för utländska forskare. Finansiärerna bör stärka stödet till mobilitet och lärosätena behöver satsa på långsiktiga och attraktiva karriärvägar för yngre forskare, samt attrahera forskartalanger internationellt och ge förutsättningar för akademiskt ledarskap.

Artikeln undertecknas av:

Mia Liinason, ordförande

Ewa Machotka, ledamot och projektledare för rapporten

Jessica Jewell, ledamot och rapportförfattare

Dela artikel

Relaterade artiklar

sua-rifo-gruppbild-2024-10-02
Forskningspolitik
Rifonätverket
Andreas Nord
Cecilia Engdahl
Jessica Jewell
Måns Magnusson
Ronnie Berntsson
Sofia Lodén
Stefan Engblom
Yaffa Epstein
2024

Årets första träff i nätverksprogrammet med Rifo

Den 2–3 oktober besökte ledamöter från SUA riksdagen för den första träffen i 2024–2025 års omgång av SUA:s och Rifos nätverksprogram.
Bild: fyra personer poserar tillsammans inne på bokmässan
Barn och samhälle
Forskningspolitik
Sigrid Schottenius Cullhed
2024

Censur och demokrati på Bokmässan

Sveriges unga akademi medverkade på Bokmässan där begreppet censur diskuterades och yttrandefrihetens begränsningar belystes tillsammans med Kommittén för demokratins röstbärare.
gabriele-mle-ki-1
Forskningspolitik
Gabriele Messori
2024

Gabriele Messori på EU-seminarium: Så kan en forskarkarriär bli attraktiv

Gabriele talade om hur forskarkarriären kan göras attraktiv och berättade om SUA:s bok A Beginner’s Guide to Swedish Academia.